Det gula tegelhuset på Första Långgatan är diskret, men bakom fasaden med de stora örnflaggorna som vajar ut mot spårvagnsspåren pågår en internationellt välkänd verksamhet. Elof Hansson handlar över hela världen, men det är Göteborg som är hjärtat. - Grundaren Elof Hansson flyttade verksamheten hit från Hamburg 1914. Det sägs att det var för att han kände sig som en liten spelare där, men insåg att han skulle kunna bli stor i Göteborg, säger Thomas Pettersson, bolagets vd och koncernchef.
Valet av bas var naturligt år 1914. Hamnen, kommunikationerna, ett kunnigt bankväsen samt kompetens inom handel och transport gjorde Göteborg till ett handelscentrum av rang. Förutsättningarna har också bidragit till att Elof Hansson vuxit och utvecklats i staden under ett sekel.
- Här finns en affärs- och krämarkultur som utgör bra grogrund för handel, säger Thomas Pettersson. Men sedan är det något annat, lite svårdefinierat, också. Göteborgsandan... Jag är egentligen inte så förtjust i ordet: för i dag associerar den till negativa saker — som gubbar som gör upp bakom stängda dörrar över ett par öl efter fotbollsmatchen. Nej, det jag far efter är de korta beslutsvägarna och förståelsen för affärsverksamhet bland politiker och kommunens företrädare. Detta gör att man som affärsman känner sig stöttad och inte motarbetad.
Från början var Elof Hansson ett handelshus som handlade med svensk pappersmassa och cellulosa med främst USA och Japan. När stora delar av världen behövde byggas upp under tiden efter världskrigen ökade också Elof Hanssons handel och man har i dag en verksamhet med representation i över hundra länder. Handeln är fortfarande den viktigaste delen, men de två andra erksamhetsområdena, Fastighet och Industri, ökar stadigt. I Göteborg arbetar 125 av de totalt 500 anställda. Härifrån stammar också den mycket starka företagskulturen.
- Volvo pratar om volvoiter. Vi som jobbar här kallar oss för Elof Hansare, säger Thomas Pettersson, som kom till företaget för tjugo år sedan. Ett tjänsteföretag är mer beroende av en stark företagskultur än ett tillverkningsföretag. Det var Elof Hansson medveten om och instiftade sin Husordning, tio punkter som skulle genomsyra bolaget. Bland annat att man ska arbeta hårt, alltid tala och skriva sanning och alltid vara lojal mot arbetsgivaren. Det är svårare att hålla fast vid punkterna i dag, men de har definitivt bidragit till företagskulturen.
Elof Hansson har aldrig gått med förlust men ser risker framöver: risker det gäller att kunna möta, till exempel genom en breddad portfölj.
- Det har blivit svårare att få vettig avkastning på kapitalet i handelshuset, delvis beroende på valutarörelserna. Dessutom är vi verksamma i tredje världen där krig och oroligheter ökar. Vi har till exempel haft stora fordringar i Libyen, där bankerna inte har fungerat. Och läget i Nordafrika är problematiskt.
Framtiden då? Ja, Thomas Pettersson själv går i pension under 2012 och vice vd Björn Petrusson tar över. Och inom en snar framtid kommer Elof Hansson att flytta — men inte från Göteborg. Det handlar i stället om att bygga nya, mer ändamålsenliga lokaler en bit västerut.
- På femtio- och sextiotalen levde vi på export av svenska produkter, men numera är det crosstrade över hela världen som gäller. Så hamnen här spelar en mycket marginell roll för oss. Men Göteborg är en så stor del av vår kultur att jag inte ser att vi skulle lämna staden en inom överskådlig framtid.
Göteborg och handelshusen
Handelshus har funnits i flera svenska städer. I Göteborg fick de dock en särställning tack vare läget mot Nordsjön, som gjorde staden till ett nav i världshandeln. Handelshusen började etableras i mitten av 1700-talet och exporterade främst järn och trä, men också sill och tran, samt importerade kolonialvaror och senare bomull, stenkol och verkstads-produkter. På så sätt blev de göteborgska handelshusen förmedlare mellan världens marknader och resten av Sverige och hade sin storhetstid under 1800-talet. Ägarna blev förmögna på världshandeln och mycket av kapitalet användes så småningom till att investera i industrialiseringen av Göteborg.
I takt med att svenska järnbruk och skogsföretag växte sig starka och skaffade egna agenturer utomlands, så minskade handelshusens betydelse. Många övergick då till att handla med papper och massa. I dag finns få av de anrika handelshusen kvar i G öteborg — Elof Hansson och Ekman & Co är de mest namnkunniga — men totalt finns ändå 125 stycken i regionen.