Business Region Göteborg AB Business Region Göteborg
Engelska
Torsdag 24 juli, 2014
Site map
Så blev västsvenska kemiindustrin ett grönt föredöme i världen
År 2030 är Västra Götalandsregionen ledande inom miljöanpassad och resurseffektiv teknik. Kemiföretagen i regionen blomstrar. Men hur tog de sig dit? Den 14 mars under Energiutblick genomfördes en tidsresa fram till 2030 och där gav föredragshållare och deltagare svar på hur det gick till när kemiindustrin i Västsverige blev ett grönt föredöme i världen.
Bakgrunden till att kemiindustrin blomstrar 2030 började med att fem företag tog fram den gemensamma visionen Hållbar kemi 2030. Visionen togs 2010 av kemiföretagen AGA, Akzo Nobel, Borealis, INEOS och Perstorp, vilka samtliga fortfarande är verksamma i Stenungsund.

Först ut att berätta om hur man nådde visionen var Lars Josefsson, styrelseordförande på INEOS.

Lars Josefsson, styrelseordförande INEOS.
Lars Joesefsson, styrelseordförande INEOS
- Idag, år 2030, är skog, gräs och avfall de viktigaste råvarorna för kemiindustrin i Stenungsund och svensk kemiindustri är en förebild. När visionen togs 2010 bestod råvaran till våra produkter av olja, säger Lars Josefsson.

— Vi bytte ut de fossila råvarorna mot biobaserade råvaror och dagens och framtidens produkter är gjorda av förnybara råvaror. Vi använder numera en solfjäder av olika råvaror såsom sockerrör, vegetabiliska oljor, träråvaror, alger och gräs. Infrastrukturen är samma som vi hade när vi producerade produkter av olja — det nya är råvarorna.

Nu producerar kemiindustrin grön plast, gröna kemiprodukter, grönt fordonsbränsle och fjärrvärme. På vägen hit har kemiindustrin dessutom växt samman med skogsindustrin. Skogen är numera en råvara för såväl bränsle till kemiindustrin som till textilier baserade på cellulosa.

— Ser man på den svenska kartan så sticker Västsverige ut för här finns de betydande aktörerna inom kemiindustrin och landets största integrerade kemikluster. Här finns förutom kemiföretagen även offensiva bolag som satsar på förgasning av biomassa, skogsbolag som ligger i fronten med nya materiallösningar och i vår region finns också ett integrerat fjärrvärmenät som sträcker sig från Trollhättan ner till Varberg och där kommer värmen från spillvärme från olika industrier i regionen, berättar Lars Josefsson och avslutar:  

— Vi var ett integrerat kluster som startade den här processen och formade en gemensam vision, men det krävdes många aktörer för att vi skulle kunna uppnå den bland annat samarbete med akademin, politiker och andra branscher. Ytterligare en avgörande orsak till att vi uppnådde vår vision var att det fanns en gemensam och långsiktig kemipolitik.

Nästa inspirationstalare var Karin Markides, rektor på Chalmers. Hon förklarade hur högskola och kemiföretag tillsammans bidragit till ett hållbart samhälle 2030.

Lars Josefsson, styrelseordförande INEOS.
Karin Markides, Chalmers
— Tänk 2008 då ansåg elever att kemi var det mest onödiga ämnet i skolan och deras föräldrar tyckte att kemi var det skolämne man hade minst nytta av i vardagen. Det är svårt att tro i dag, 2030, då kemi är det populäraste ämnet i skolan och där barn redan på dagis börjar lära sig om kemi, säger Karin Markides.

— Det ökade intresset för kemi gör att det finns rätt kompetens till kemiindustrin, men för att nå hit krävdes samarbete mellan akademi, näringsliv och offentlig sektor. Vi arbetade också proaktivt genom bland annat öppna innovationer.

2012 då forsknings- och innovationspropositionen kom fick man inte ens nämna ordet samverkan, men det fanns de som förstod att det var nyckeln till det en framtida framgång.

På Europanivå förstod man det däremot i ett tidigt skede. De internationella influenserna om samverkan ledde också till att universiteten fick en ny roll och förutom att stå för kunskap och kompetens så blev dem de neutrala scener för samverkan som de är idag.

— En avgörande del i det ökade intresset för kemi och att vi står där vi är idag var kemiåret 2011. Det blev ett trendbrott som visade att kemi finns runt omkring oss hela tiden. Det ledde också till att fler ville söka sig till kemibranschen. Ungdomar fick en inblick i branschen genom sommarjobb, unga inspirerades till att förverkliga affärsidéer inom kemi genom affärsplanetävlingar och nya företag skapades genom nya konstellationer där bland annat IT och kemibranschen fann varandra och numera samarbetar, berättar Karin Markides.  

Kemiklustret i Stenungsund är ett av landet viktigaste och där har samarbetet mellan näringsliv, akademi och offentlig sektor varit avgörande för dess framgång. Kemiindustrin i Sverige är duktig på olika delar och genom att man gjorde en karta över de olika styrkeområdena så har kemiindustrin blivit mer framgångsrika — både nationellt och globalt.

Ytterligare en förklaring till att det har gått så bra menar Karin Markides är att Sverige på grund av sin litenhet har kunnat skapa ett snabbt och smart nätverk.

Lars Josefsson, styrelseordförande INEOS.
Publiken diskuterar framgångsfaktorer.

Publikens röst:


Så lyckades kemiföretagen uppnå sin hållbarhetsvision för 2030

• Det fanns styrmedel som styrde mot en hållbar industri.
• Det fanns en långsiktighet i kemipolitiken med förutsägbara villkor.
• Företagen lyckades affärsmässigt nå ut med sina gröna produkter.
• Plast- och kemibranschen hade lyckats nå ut till omvärlden varför de satsat på att byta råvara och fördelarna med detta.
• Det fanns konsumentkrav och en efterfrågan på gröna produkter.

• Det fanns en förståelse och önskan att råvarorna ska användas i fler led innan de blir energi. Material prioriteras därmed före energi.
• Det fanns investeringskapital och många vågade satsa kapital i den svenska kemiindustrin.
• Kommunerna ställde krav på att köpa gröna produkter.

Publikens röst:


Så har högskolan och kemiföretagen tillsammans lyckats skapa ett samhälle med välstånd genom hållbar utveckling 2030.

• Det ökade intresset för kemi ledde till att både högskola och industri såg stora fördelar att samarbeta.
• Det fanns en ökad förståelse för innovation.
• Öppna innovationer ledde till idéer från hela världen och ökade samarbete med människor utanför det egna bolaget, bland annat från akademin.
• Det skedde ett större samarbete mellan högskola och företag än tidigare, men även politiker fick en allt viktigare del av samverkan som gjorde att det enklare gick att uppnå den vision som kemiföretagen satt upp.
• Kemiindustrin blev allt mer öppen för att ta hjälp av olika kompetenser och samarbetet med högskolevärlden blev därmed tätare. För studenterna innebar det ökade möjligheter till praktik och senare arbete inom kemiföretagen.

Bakom seminariet stod Västra Götalandsregionen, Plast- och Kemiföretagen samt Business Region Göteborg. På www.kemiforetagenistenungsund.se kan du läsa mer om Hållbar Vision 2030.

Text & foto: Ann-Sofie Borglund

Uppdaterad: 2012-03-19
Dela
Kontakta oss » | Telefon: 031-61 24 02 | Besöksadress: Norra Hamngatan 14 | Postadress: Box 111 19, 404 23 Göteborg | Om cookies » | PuL »