EU vill se lägre bolån och flexiblare löner i Sverige
Svenskarna behöver amortera mer på sina bostadslån och vissa lägstalöner skulle kunna justeras ner. Det är två av EU-kommissionens recept för den svenska ekonomin. EU-kommissionen har kommit med sina årliga rekommendationer för EU-ländernas ekonomier. Syftet är att länderna ska genomföra reformer som leder till stabila finanser, skapar tillväxt och arbetstillfällen. Rekommendationerna är skräddarsydda för varje EU-land.
Sverige får fyra rekommendationer. EU-kommissionen påpekar att de svenska hushållen har höga bolåneskulder, samtidigt som amorteringarna är låga och möjligheter till skatteavdrag för räntebetalningar är generösa. Det finns risk för att detta, tillsammans med andra faktorer, leder till ekonomisk instabilitet på längre sikt.
 
EU-kommissionen rekommenderar därför Sverige att försöka öka stabiliteten, till exempel genom att främja försiktig utlåning och göra något för att öka utbudet av bostäder. En anledning till det begränsade utbudet är, enligt kommissionen, att processerna för att planera nya bostadsområden är långdragna.

EU-kommissionen sätter också fingret på att arbetslösheten är hög för unga människor och utsatta grupper, särskilt människor med invandrarbakgrund. Kommissionen är tveksam till om reformen med sänkt restaurangmoms är ett effektivt medel för att få ungdomar i arbete, samtidigt som den anser att regeringen är på gång med andra insatser, som troligen kan ge utdelning framöver. Det handlar till exempel om lärlingsprogram i gymnasieskolan och en utvärdering av utbildningen i svenska för invandrare (sfi).
 
Ett annat hinder på arbetsmarknaden kan vara höga ingångslöner för okvalificerade arbeten, menar kommissionen och säger sig vilja ”uppmuntra större löneflexibilitet”.
 
Sverige satsar mycket på forskning och utveckling, vilket är positivt enligt kommissionen. Men satsningarna leder inte till att nya produkter eller tjänster kommer ut på marknaden. Sverige släpar efter när det gäller att skapa innovativa företag. Dessutom är forskningsläget i Sverige sårbart då stora internationella koncerner flyttar sina forskningsresurser från landet. EU-kommissionen rekommenderar regeringen att ta upp dessa frågor i propositionen om forskning och utveckling som planeras i höst.
 
Alla EU-länder får också en rekommendation om statens finanser. EU-kommissionen konstaterar att Sveriges offentliga finanser är starka och uppmanar regeringen att bibehålla dessa. I sin bedömning av Sveriges ekonomi har EU-kommissionen utgått från hur Sverige har genomfört de rekommendationer landet fick förra året.
 
Kommissionen har också granskat det reformprogram och konvergensprogram som Sverige lämnade till kommissionen i april i år. I reformprogrammet redovisar regeringen vad Sverige gör för att leva upp till Europa 2020-strategin, som är EU:s gemensamma strategi för tillväxt och sysselsättning. Konvergensprogrammet innehåller regeringens planerade ekonomiska politik. Dessutom har kommissionen i en fördjupad granskning bedömt om Sverige har drabbats av makroekonomiska obalanser.
 
Rekommendationerna ska godkännas av Europeiska rådet i slutet av juni och formellt antas av ministerrådet i juli. EU-kommissionens rekommendationer är just rekommendationer. Sverige kan inte straffas om landet inte följer dem. Frågan om lönesättningen i Sverige är till exempel inte en EU-fråga utan en fråga för arbetsmarknadens parter i Sverige, något som bland andra LO, TCO och SACO påtalat. Även finansminister Anders Borg tycker att EU-kommissionen uttrycker sig på ett tveksamt sätt i den frågan.

Källa: EU-Upplysningen

Uppdaterad: 2012-06-27
<< FÖREGÅENDE 
Dela