Europeisk innovation utan gränser
Förflyttning av europeiska förmågor över Atlanten har länge setts som ett problem. Därför undersöktes nyligen olika sätt att överbrygga gränsen mellan USA-baserade forskare i Silicon Valley och forskningscentrum i Europa. Detta för att kunna tillhandahålla bättre innovationsstöd genom utomeuropeiskt kunnande.

USA tillhör världens ledande hemvist för innovatörer och radikala innovationer tack vara förmågan att koppla samman forskningen till marknadsbildning. Landet blir därför en attraktiv miljö för forskare och innovatörer. Silicon Valley i Norra Kalifornien, USA:s ledande plats för högteknologisk utveckling, är ett exempel på en sådan miljö. Här finns den främsta forskningen, stora möjligheter för bolagsbildning och gott om riskkapital.

Silicon Valley attraherar inte bara forskare från utvecklingsländer utan utövar också en stor dragningskraft på europeiska forskare. Utländska forskare är viktiga för USA eftersom 25 % av patentansökningarna år 2006 gjordes av forskare med utländsk härkomst. En fjärdedel av alla företag speciellt inom branschen för högteknologi startades av immigranter under samma år.

Enligt OECD utgör USA, Canada och Australien de mest attraktiva målen för akademiker. Under år 2006 flyttade en kvarts miljon européer till dessa länder och Nya Zeeland. I EU utgör Tyskland, Storbritannien och till viss del Frankrike de mest populära målen för invandrare med akademisk utbildning. Under år 2003 var 400 000 teknologiskt utbildade européer verksamma i USA. Jämfört med de 11 miljoner akademiker inom samma disciplin som är verksamma i EU är siffran liten. Men många av de utflyttade européerna har mycket framstående positioner i den amerikanska forskar- och affärsvärlden.

Transatlantiska innovationsbroar
Sett ur globaliseringsvinkel är migration oundviklig. Därför bör frågor inte ställas om kostnaderna för högutbildad utflyttning utan om hur man på bästa sätt kan dra nytta av denna rörelse. Med de rätta strategierna och nätverken kan utvandrarna ha stor inverkan på sina hemländer. Det förekommer fall där utflyttade forskare har upprättat forskningscentrum efter utländska förebilder i sina hemländer. Ett exempel på detta är Bangalore i Indien samt flödet av utländskt kapital till Israel och Taiwan.

Men vilken roll spelar då utflyttade européer för innovationsnätverken i deras hemländer? För att undersöka möjligheterna till ökad kommunikation över Atlanten mötte en EU-delegation (från Tyskland, Italien, Belgien och Rumänien) representanter från innovations- och handelsbyråer i EU:s medlemsstater och utländska nätverk från 13 europeiska länder. De företog en tredagarskonferens mellan den 12 och 14 maj som leddes av German-American Business Association (GABA) och Stanford University’s School of Mechanical Engineering.

Gränslös innovation
Det finns förhoppningar om att skapa dragningskraft för framgångsrika forskares återvändande till deras heminstitutioner. Dock är detta svårt vad gäller de forskare som har nått framgång på andra sidan Atlanten. Utmaningen ligger i att få dessa framgångsrika personer i att investera sin kunskap och/eller sitt kapital i Europa. Ett antal mekanismer för att underlätta detta undersöktes och diskuterades under konferensen.

I själva verket har flera initiativ startats för att ge ett mentorskap till nya europeiska forskare. Dock är dessa initiativ sällan kopplade till offentliga innovationsnätverk och kan riskera att leda till en flytt av företag med hög potential från Europa. Genom att skapa bättre kopplingar till offentliga innovationsnätverk i Europa och forskarsamhället i USA hoppas både europeisk innovation och bolagsbildning kunna stimuleras. Förmodligen är informella nätverk som GABA de viktigaste brohuvudena över Atlanten. Överlag är dock dessa nätverk underutnyttjade i dagsläget.
Uppdaterad: 2010-09-06
Dela