Ewa Thorslund, IT&Telekomföretagen inom Almega

Nu har väl ändå pengen trillat ner, eller?

Det finns beräkningar som påvisar att IT-branschen själv med sina produkter och tjänster bidrar till 2 % av CO2-utsläppen i Europa. Om IT- och telekomlösningar används inom alla samhällssektorer för att ersätta resande, effektivisera processer (såsom transportsystem, miljöövervakning, energireglering) och digitalisera det som digitaliseras kan, kan upp till 15% av CO2-utsläppen sparas in fram till 2020. I relation till EU:s mål att minska CO2-utsläppen med 20% fram till 2020, så ser vi en hyfsad potential, eller hur?

Man ska inte vara bitter. Det är inte klädsamt. Men, redan 2002 försökte undertecknad för branschens räkning påvisa hur vi med hjälp av IT- och telekomlösningar kan minska miljöbelastningen i samhället radikalt.

Vi talade redan då också om behovet av visioner, ansvar, resurser, samt fokus och struktur för att insatser på området ska ha effekt. Detta gäller både för regeringens insatser och i ett enskilt företag eller organisation. Det är fortfarande lika aktuellt.

Vad menade vi då, mer konkret, med alla fina ord?

1. Det är alltid viktigt att ha en tydlig vision om vart vi är på väg och varför. Denna måste kommuniceras till både dem som involveras internt och de som på något sätt berörs externt.
 
Säg så här, om en organisation bestämmer sig för att 50% av alla fysiska resor ska ersättas med videokonferenser, telefonmöten eller andra former av digitala möten, då måste personalen vara involverad. Det handlar om nya sätt att arbeta. Nya sätt att kommunicera. Nya sätt att kanske räkna på arbetstid och produktivitet. Det är med andra ord frågor som omfamnar och involverar hela organisationen. Det krävs därför ett engagemang och en vision på ledningsnivå.
 
2. Utan en vision tappar vi alltså helhetsgreppet och frågan om hur vi med hjälp av IT ändrar vårt sätt att arbeta och bete oss till gagn för miljön hamnar lätt hos Nisse på IT-avdelningen. Eller, på personalavdelningen som ska godkänna eller beställa en resa. Eller, hos miljö- och kvalitetsansvarig. Frågan är mer komplex än så och förtjänar att hamna på högsta ledningsnivå. Det vill säga där det tas ett övergripande ansvar i frågan.
 
3. Väl uppe på högsta ledningsnivå räcker det inte att argumentera i miljöparametrar eller teknikstandarder. Vi måste också kommunicera möjliga resultat i kronor och ören. Vad kan vi uppnå? Vad får det kosta i eventuella investeringar?
 
Det kan vara investeringar i form av verktyg för att se över existerande energiförbrukning i kontorslokaler. Det kan vara inköp av nödvändig utrustning för att genomföra virtuella möten. Eller, rätt uppkoppling eller annan teknik för att på ett professionellt sköta sitt arbete från den plats där man befinner sig (hemma, på hotell, mellan möten på stan etc).
 
Men, hur man än gör, och vilken ambition man än har, så gäller det att börja någonstans. Det är viktigt att "gräva där man står". Att ta några kliv framåt — stora eller små. Stå bara inte still. Med tiden kan man sedan förfina och förbättra sitt arbete. Men, låt för guds skull inte komplexiteten i miljöfrågan stå i vägen för att börja arbeta.
 
Detta gäller oavsett om man agerar inom privat eller offentlig sektor.
 
/Ewa Thorslund
 
Näringspolitisk expert
IT&Telekomföretagen inom Almega